Hassel
Svenska hasselnöten är fetare än smör
 
Det är inte den svenska hasselnöten vi knäcker till julen, men den går att äta om den torkas när skalen börjar bli bruna. Fast den är fetare än smör faktiskt.
 
Hassel. Foto: Lennart Eriksson
En ensam hasselbuske
i trädgården till Granhults Herrgård.
(Klicka och se en stor bild)

I vissa fall växer hasseln till ett träd med stam, men vanligtvis växer stammen under jorden och därifrån skjuter den ut grenar som bildar en bukett käppar.

Det säregna med hasseln är den tidiga pyttelilla blomman som visar sig vid tioårsåldern. I varma lägen kan den lilla tofsen till blomma sticka fram redan i januari, knappt skönjbar. Hanhängena som övervintrat halvt utvuxna innehåller, som alla vindpollinerande träd, hemskt mycket pollen. En enda hassel kan ha 500 miljoner pollenkorn.

Hasseln vill ha värme, ljus, och kalk för att trivas. Från att ha varit ensam skogsbildare långt norrut har den trängts tillbaka av klimatförändringar och skogsträd. Nu växer den i kalkrika öppna hagmarker upp till Dalälven och har därmed samma gräns som de flesta ädelträden.

Lövet liknar almlövet till formen, hjärtliknande, spetsigt och dubbeltandat, det vill säga varannan tand är större. Men ytan är, till skillnad från almen, mjuk att ta på och varje bladhalva är lika stor.

Hasselns värde sitter inte i det klena virket, som mest använts till vidjor och käppar. Men dess näringsrika löv och nötter har givit trädet ett speciellt skydd.

Hassellöv. Foto: Lennart Eriksson
Det spetsiga hjärtformade hassellövet växer ibland som bokens löv, platt horisontellt, men skuggar inte marken så mycket ändå. Färgen är ljusare grön än lindens löv som också är hjärtformat.
(Klicka och se en stor bild)

 

FAKTA:
Det finns 100-åriga, tolv meter höga hasselträd i Skåne vars stam mäter två meter i omkrets.
Men buskvarianten är vanligast med omkretsar kring 15 decimeter och höjder kring åtta meter. I buskagen dör stammarna ofta vid 20-30-årsåldern och ersätts av nya.
Det latinska namnet Corylus avellana syftar på det hjälmliknande hölje som sitter runt nöten.

Publicerad i Bergslagsposten
11 augusti 1994

© Text: Maria Ströman (nu Lagerman)
© Foto: Lennart Eriksson
Samling av bilder på alla löven finns HÄR.
Samling av bilder på alla träden finns HÄR.
Alen fäller löven gröna tack vare en liten kvävebildande svamp vid roten Almens slantliknande frön blåser likt rön för vinden Ask - Yggdrasil. Lövas sist och fäller löven först Aspen välkänd för sitt darrande, men okänd för sin gulbruna lövsprickning Björk - Hängbjörk, Vårtbjörk, Glasbjörk, Masurbjörk, Ornäsbjörk - Sverigeträdet. Bok - Finns planterad ovan sin egentliga trädgräns i Kloten Ek - Vinterek med långa skaft, Sommarek med korta skaft Hassel är kalkfördragande och vill ha ljus Häggen signalerar vårens höjdpunkt och sommarens ankomst Lind - Lindesbergs kommunvapen. Blommar sist av alla lövträd Lönn - Vårdträdet framför andra Oxeln är mitt favoritträd, vackert vår som höst att beskåda Rönnen vanligt vårdträd vid gamla finnbosättningar, men sällan på herrgårdar Sälgen finns i många varianter inom släkten Salix Många ser inte träden för bara skog numera
     

Besökare 27 juli 2004 - 1 nov 2008: 495

2008 fördelat per månad:
Januari 6
Februari 9
Mars 10
April 18
Maj 18
Juni 11
Juli 9
Augusti 16
September 29
Oktober 21