Sälg
Sälgen växer oftast som en buske
 
Den som plockar in videungskvistar på senvintern kanske märker att vissa buskar har finare videungar än andra. Det beror på det stora antalet olika sorters vide.
 

Foto. Foto: Lennart Eriksson
Ett vackert exemplar
av sälg som tillåtits växa till ett träd står i ensamt majestät vid Gammelbos loge. Men eftersom stammen är tredelad före brösthöjd kan man inte mäta dess omkrets.
En riktig mätning av stamomkrets förutsätter en korrekt stam, det vill säga varken delad eller sammanvuxen. Måttet skall vara den lägsta omkretsen upp till 1,5 meters höjd.

Räknat över hela Sverige finns 29 olika arter i den stora videfamiljen som består av släkten Salix med sälg, vide och pil och släkten Populus med poppel och asp. De nio vanligaste videarterna är främst buskar och ris. Dess löv uppvisar många olika former som fordrar ett stort intresse för att urskilja. Förutom sälg är det bara jolsterbusken som är hyfsat lätt att peka ut. Vintertid hänger dess ulliga frökapslar kvar i buskarna.

Sälgens löv är mörkgröna med gråluden undersida, äggformat ovala och med spets och näst intill släta i kanten till skillnad från häggens löv som har snarlik form men tandad kant.

Sälgen fodrar ljus och gott om vatten, därav de många dikesbuskagena. Sälgen har skilda han- och honträd som skiljs åt av hanblommornas lockande gula lysande färg, medan honblommorna är anspråkslöst grönaktiga. I gengäld har honblommorna den åtråvärda honungen. Sälg och vide är de enda lövträd vars hängen måste insektspollineras, till skillnad från hängeväxterna på björk, al, hassel och asp som vindpollineras.

Videkvistarnas böjlighet har kommit till sin rätt vid korgflätning, medan sälgens mjuka ved inte utnyttjas så mycket. Däremot innebär den tidiga blomningen att binas behov av föda till larverna tillgodoses, till glädje för frukt- och trädgårdsodlare.

Sälglöv. Foto: Lennart Eriksson
Sälglövets ovala form men relativt släta kant skiljer den från häggen.

FAKTA:
Sälgen blir sällan så särskilt gammal och växer oftast som en buske. En knapp mansålder, 60 år, är det ett fåtal som överlever. Den kan i alla fall bli uppemot 20 meter hög och omkretsar på hela tre meter förekommer.

Salixarterna är synnerligen snabbväxande som unga. Årsskott på två meter är inte ovanligt, i extremfall har fyra meters årsskott uppmätts, men sälgen tillhör inte de snabbaste.

Släktnamnet Salix syftar på dess snabba växt i unga år. Energiskogsodlingar beskrivs ibland kortfattat som salixodlingar. Sälgens artnamn caprea betyder get och antyder att lövet är ett populärt foder för getter.

Publicerad i Bergslagsposten
19 augusti 1994

© Text: Maria Lagerman
© Foto: Lennart Eriksson
Samling av bilder på alla löven finns HÄR.
Samling av bilder på alla träden finns HÄR.
Alen fäller löven gröna tack vare en liten kvävebildande svamp vid roten Almens slantliknande frön blåser likt rön för vinden Ask - Yggdrasil. Lövas sist och fäller löven först Aspen välkänd för sitt darrande, men okänd för sin gulbruna lövsprickning Björk - Hängbjörk, Vårtbjörk, Glasbjörk, Masurbjörk, Ornäsbjörk - Sverigeträdet. Bok - Finns planterad ovan sin egentliga trädgräns i Kloten Ek - Vinterek med långa skaft, Sommarek med korta skaft Hassel är kalkfördragande och vill ha ljus Häggen signalerar vårens höjdpunkt och sommarens ankomst Lind - Lindesbergs kommunvapen. Blommar sist av alla lövträd Lönn - Vårdträdet framför andra Oxeln är mitt favoritträd, vackert vår som höst att beskåda Rönnen vanligt vårdträd vid gamla finnbosättningar, men sällan på herrgårdar Sälgen finns i många varianter inom släkten Salix Många ser inte träden för bara skog numera
     

Besökare sen 27 juli 2004